Golvvärme är ett system för att värma upp golvet som i sin tur avger värme till rummet. Det finns tre slags system för golvvärme: vattenburen, luftburen och elektrisk. Om man vill få golvvärmen energieffektiv måste man se till att grunden under betongplattan har en rejäl värmeisolering. Isoleringslagret bör uppgå till mellan 25 cm och 40 cm. Det finns certifikat för vattenburet eller luftburet golvvärmesystem med P-märkning.
Om vi börjar med att titta på elektrisk golvvärme så kan vi konstatera de elektriska principerna för att uppnå den effekten. Man kopplar således elektrisk ström över ett motstånd vilket ger en effekt i formen av värme. Det finns i princip fyra olika typer av elgolvvärme:
- Värmekabel
- Golvvärmefolie
- Lågvolt
- Självreglerande golvvärme
De vanligaste användningsområdena för elektrisk golvvärme är under klinker i badrum och kök. På sistone har användningen dock kommit att sprida sig till installation under trägolv såsom laminat eller parkett där det befunnits praktiskt.
Luftburen golvvärme innebär att man med hjälp av fläktar leder varmluft genom ventilationsrör. Genom att gjuta in rören i den underliggande betongplattan ackumuleras värmen i denna.
Vattenburen golvvärme är i jämförelse med de två övriga ett system med relativt låga temperaturer. Man leder in varmvatten genom vanliga ledningsrör (stål, koppar eller polyeten) som är inbäddade i bottenplattan i den mån den är gjord av betong.
Har man träbjälklag har man i stället ett system med moduler av cellplast och aluminiumplåt som antingen vilar på bjälklaget eller läggs på ett undergolv. Ovan på detta lager läggs sedan det vanliga golvet.
I valet mellan olika system bör man således försöka hitta det som passar det enskilda huset bäst. Det kan vara så att man kan ha ett system som funkar för våtutrymmena och ett annat för övriga delar av huset. En annan tanke kan vara att använda golvuppvärmning bara för badrum och liknande för att få den behagliga temperaturen som nakna fötter gärna vill ha.